to the past, present and the future
jag får sån ångest, allt olika, alltid olika mycket. för att jag ätit kött, för att jag är feg eller för andra saker. jag får ångest för att det finns gränser, jag överskrider och skriver ut för mycket info på nätet, jag vill inte ha gränser, jag gillar inte dem, dem gillar inte mig. jag är helt borta, jag är borta från mitt medvetande, jag vill så gärna skriva tills fingertopparna blöder, men mina händer sviker mig och mitt samvete tar över. jag måste alltid tänka på vad jag skriver, alltid tänka på vad jag gör, tänka över vad jag skrivit på demdär extraproven. JAG VILL INTE TÄNKA.
jag vill bara att tiden ska gå, tills jag har dendär familjen som gör mig lycklig, tills jag har dendär maken som tar hand om mig och visar att jag faktiskt betyder nåt, för allt jag gör är så fel, så fel. men vad ska jag göra ? jag är inte perfekt, inte heller som dem andra. men det är ingen.
jag är inte nån som tar upp mycket plats, vare sig det är på en stol eller bland vänner, jag är tyst och feg. vågar inte för jag vet att folk tycker och tänker saker, rädd för vad folk ska tycka. jag är så trött på att inte kunna leva livet fullt ut, att inte kunna säga vad jag tycker och tänker, för det spelar ju ingen roll, jag är ju bara en flicka i mängden.
inte heller kommer jag få några kommentarer på dethär. för ni vet att jag talar sanning.
Kommentarer
Trackback
